Kretslopp Biogeokemiska kretslopp Det finns flera olika typer av kretslopp, inom geovetenskap och ekologi är ett biogeokemiskt kretslopp det omlopp som varje förening, grundämne eller molekyl utför då den förs genom de abiotiska och biotiska delarna av ett ekosystem. Dessa cykliska kretslopp kan visas i överskådliga modeller som redogör för ämnets väg genom naturen. Samtliga ämnen som återfinns i organismer utgör delar av biogeokemiska kretslopp. I flera fall kan det ta upp till miljontals år. De mest betydelsefulla kretsloppen De viktigaste kretsloppen är vattnets, kolets, syrets, kvävets, svavlets, fosfors samt vätets. Vattnets kretslopp utgörs av vattnets fortlöpande flöde mellan atmosfären, havet, grundvatten, vattensamlingar på land samt levande organismer. I kolets kretslopp omsätts kol mellan jordens kolreservoarer vilka är geosfären, biosfären, atmosfären samt hydrosfären.
EU-blomman, ec. De har bland annat gett oss skugga, virke, mat, papper och bränsle. Att jordens träd också bidrar till syreproduktion, vattnets kretslopp, utgör bostad för en stor mängd arter och fungerar som koldioxidfälla är däremot faktum som inte är lika självklara. I den här övningen får eleverna själva komma på hur de direkt och indirekt har nytta av träden. Uppgift: Trädets ekosystemtjänster Låt eleverna sitta i grupper om i varje grupp. Visa en bild på ett eller flera träd.